Den 12 december 2011 antogs detaljplaneförslaget Nya Slussen i kommunfullmäktige. Kommunen ska i detaljplaneprocesser samråda med länsstyrelsen som ska verka för att de statliga kulturmiljöintressena med riksintressen tillgodoses. I dessa planeringsprocesser har länsstyrelsen initiativet. Riksantikvarieämbetet kan i ett senare skede tillfrågas som expertmyndighet om länsstyrelsen bedömer att en detaljplan innebär påtaglig skada på ett riksintresse och väljer att upphäva planen.

Av riksintresse för kulturmiljön

Slussen ingår i riksintresset för kulturmiljö Stockholms innerstad med Djurgården. Slussen framhålls som ett uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande. För riksintresset Stockholm gäller övergripande att utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck där alla epoker från medeltiden till nutid är väl representerade.

Några uttryck för riksintresset är "Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren, vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet, de tydligt avläsbara årsringarna i stadsväxten, ..."

Länsstyrelsen har under processen lyft fram att rivningen av Slussen kan accepteras om den innebär en förbättring för vissa övriga kulturmiljöaspekter. Vidare har länsstyrelsen ansett att planen behöver bearbetas för att undvika skada på riksintresset, att förslaget negativt påverkar den för området karaktäristiska öppenheten, och att möjligheten att förstå hur platsens ursprungliga topografi lagt grunden för Stockholms framväxt försvåras. Länsstyrelsen har i sitt utställningsyttrande över detaljplanen särskilt lyft fram de föreslagna byggnader av glas som negativa för miljön och anser det önskvärt att dessa omstuderas och justeras på plankartan.

Om kommunens planer innebär påtaglig skada på riksintresset kan länsstyrelsen upphäva planen. Kommunen kan då överklaga beslutet till regeringen. I detta skede är det vanligen Riksantikvarieämbetet som tillfrågas som expertmyndighet.

Byggnadsminnesförklaring inte ändamålsenlig

I november 2011 väcktes åter frågan om byggnadsminnesförklaring av Slussen. Länsstyrelsen i Stockholms län har tidigare avslagit en byggnads-minnesförklaring av Slussen och hänvisar till detta beslut från 2006. Allmänt gäller att en byggnadsminnesförklaring ska vara realistisk och ändamålsenlig. Slussen med tillhörande gestaltad närmiljö har den arkitektoniska kvalitet och de kulturhistoriska värdena att den skulle kunna uppfylla kriterierna för byggnadsminne. Å andra sidan kräver t.ex. den dåliga tekniska statusen stora rekonstruktionsarbeten. Riksantikvarieämbetet anser att om en anläggning på grund av sin status, konstruktion eller funktion inte kan nyttjas kan det ibland vara rimligt att pröva nya lösningar.

Arkeologi

Slussen ingår i ett omfattande fornlämningsområde (se länk nedan) som till största delen utgörs av s.k. stadslager. I dessa kulturlager har en mängd fynd påträffats som speglar det dagliga livet kring Slussen från medeltid fram till idag. År 2007 genomförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk utredning inom det område som kommer att beröras av ombyggnadsplanerna för Slussen. När det blir aktuellt att undersöka detta område närmare kan det förväntas att bland annat fartygslämningar, bryggor och andra byggnader, hamnar, lastageplatser, pålkransar och fasta fiskeanläggningar påträffas.

Spår efter flera generationer av slussar är också att förvänta. Förutom den i dag överbyggda Nils Ericssonslussen från mitten av 1800-talet, har slussar från 1600- och 1700-talen dokumenterats. Länsstyrelsen föreslår i sitt samrådsyttrande angående detaljplanen för Slussen att de äldre slussanläggningarna bör bevaras så långt möjligt och att dessa kan bli en del av gestaltningen av vattenrummet mellan Södermalm och Gamla stan.

Länsstyrelsens tillstånd fordras för undersökningar inför arbeten i slussenområdet då fornlämningsområdet omfattas av bestämmelserna i 2 kap. lag (1998:950) om kulturminnen m.m.

Att förhålla sig till de kulturhistoriska värdena

Varje förändring måste betraktas i sitt sammanhang och ses i relation till den omgivande miljön. När det gäller Slussen måste hänsyn tas till såväl grunddragen i topografi och vattensamband som till värden i omgivande bebyggelse och offentliga rum. Förändringar i den fysiska miljön kan tillföra nya kvaliteter och funktioner. Nya delar i en stad kan ibland med fördel utformas på ett sådant sätt så att de tydligt skiljer sig från äldre delar. Alltför avvikande inslag i stadsstrukturen kan dock reducera förståelsen och upplevelsen av unika kulturhistoriska värden. I vissa sammanhang kan det därmed vara en fördel att tillägg underordnar sig sammanhanget och inte kontrasterar mot det.

Slussen som offentligt rum

Slussen är ett välkänt och högt värderat offentligt rum, som tillika tillför en tydligt avläsbar, historisk dimension till stadslandskapet. Behovet av sådana rika offentliga rum, tillgängliga för alla, kommer med all sannolikhet bestå även i framtiden. Det är en viktig uppgift för det allmänna att ta tillvara dessa platser. Särskild omsorg bör därför ägnas gestaltningen av dem. I Slussens fall handlar det alltså om hur t.ex. topografin, vattenkontakten och utblickarna tas om hand. Omsorgen innebär dels en process där allmänna, medborgerliga intressen kan komma till uttryck, dels att kommersiella och allmänna intressen balanseras. Ytterst handlar det givetvis om hur den slutliga gestaltningen förmår tillgodose medborgarnas önskningar och behov.