Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet

bild som föreställer kulturmiljö

Vad händer med den kyrkoantikvariska ersättningen?

Under vintern och våren 2009 har samtal förts mellan staten och Svenska kyrkan om framtiden för den kyrkoantikvariska ersättningen.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med bedömningar av de kyrkoantikvariska frågorna, läs den via länken till höger.

Sammanfattningsvis menar regeringen i sin skrivelse att den kyrkoantikvariska ersättningen haft stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Den har gjort det möjligt för många församlingar att vidta viktiga vård- och underhållsåtgärder. Ersättningsformen har dessutom haft positiva effekter på samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet.

Flera förbättringar bör dock ske inom befintligt system.

Regeringen avser ge Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att utarbeta föreskrifter och allmänna råd, för att länsstyrelsernas tillämpning av 4 kap. kulturminneslagen ska bli enhetligare - ett arbete som Riksantikvarieämbetet redan har påbörjat.

Villkoren och allmänna råden till fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättningen, som Svenska kyrkan beslutar om, bör enligt regeringen preciseras och utvecklas i samråd mellan parterna.

Det finns möjligheter att på flera punkter stärka samverkan.

Här nämner regeringen särskilt verktygen för planering och uppföljning, som borde samordnas på ett bättre sätt, dvs. de register som kulturmiljövården och Svenska kyrkan använder. Regeringen lägger stor vikt vid kunskapsfrågorna som ett sätt att tolka och levandegöra det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkan, myndigheterna på kulturmiljöområdet och t.ex. universitet och högskolor, bör gemensamt verka för att kunskaper på vetenskaplig grund utvecklas.

Avslutningsvis lyfter regeringen fram några strategiska framtidsfrågor.

Pågående samhällsförändringar ställer oss inför en ny bevarandeproblematik. Som Riksantikvarieämbetet påpekat i sin rapport till regeringen måste vi vara beredda att möta en utveckling som även omfattar lågt nyttjade kyrkor, avyttring av kyrkor och en vilja att rymma nya funktioner i kyrkorummen. Denna utveckling bör Riksantikvarieämbetet enligt regeringen ta hänsyn till vid utarbetande av föreskrifter och allmänna råd.

Skrivelsen omfattar inte frågan om ersättningens storlek.

I denna fråga återkommer regeringen med besked i höstbudgeten 2009. Regeringen menar avslutningsvis att staten även fortsättningsvis ska ta ett ansvar för att tillsammans med Svenska kyrkans stödja och stärka det kyrkliga kulturarvet. Villkoren bör enligt skrivelsen präglas av långsiktighet och förutsägbarhet.

Bild som föreställer Gustavianum med Uppsala domkyrka i bakgrunden.

Gustavianum med Uppsala domkyrka i bakgrunden

Foto: Bengt A Lundberg


Fakta

Sedan 2002 har 1,9 miljarder kronor utbetalats av staten till Svenska kyrkan för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den första s.k. kontrollstationen infaller 2009. Vid kontrollstationerna ska det göras en analys av frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena och en uppföljning och utvärdering av de resultat som har uppnåtts.

De underlag som regeringen haft att ta ställning till är bl.a. Svenska kyrkans årliga redovisningar av ersättningens användning samt Riksantikvarieämbetet rapport "Kyrkoantikvarisk ersättning 2002-2008 _ effekter för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet", inlämnad till regeringen i maj 2008. Kontrollstationerna infaller i fortsättningen vart femte år.

Sidan uppdaterad
2009-09-15
Riksantikvarieämbetet  Telefon: 08-5191 8000 Här finns vi
E-post: riksant@raa.se  Webbredaktionen: redaktionen@raa.se | Om webbplatsen