
Industri
Industrialiseringen påverkade hela samhället. För många människor förändrades livsvillkoren i grunden. Det industriella kulturarvet är en viktig del av vår historia, ett kulturarv som hjälper oss att förstå och få perspektiv på vår samtid och det samhälle vi lever i idag.
Industrialiseringen har satt sin prägel på såväl landskap och bebyggelse som arbetsmiljöer och bostadsbyggande. Den har styrt människors arbetsförhållanden och påverkat deras hemliv och fritid. Industrisamhället innebar ett nytt produktionssätt men också en ny syn på människan och naturen, ett framväxande demokratiskt samhälle och formeringen av helt nya sociala rörelser. Det är angeläget att människor idag och i framtiden ges möjlighet att förstå och tolka de förändringar som industrialiseringen gett upphov till.
En av industrisamhällets mest signifikativa delar är de miljöer där den industriella produktionen ägt rum - alltså fabriker och andra produktionsmiljöer. Genom att bevara dessa miljöer och låta berättelserna om industrisamhället ta sin utgångspunkt i dem, kan man fånga och tydliggöra många dimensioner av det industriellt organiserade samhället.
Riksantikvarieämbetet genomför i samverkan med många olika aktörer projekt som utvecklar arbetet med det industrihistoriska arvet inom tre angränsande problemfält: delaktighet, kommunikation och tillvaratagande. Vi vill både vidareutveckla och förnya formerna för deltagande, samarbete och finansiering för att lyfta fram de berättelser som det industrihistoriska arvet bär på.


Vårt industrihistoriska arv är inte bara fabriker utan kan även vara en smalspårig järnväg (nedan).
Foto: Bengt A Lundberg


Foto: Bengt A Lundberg



