Riksantikvarieämbetet är en av ett knappt 20-tal statliga myndigheter med ett särskilt ansvar - utsedda av regeringen - att driva igenom funktionshinderspolitiken. Riksantikvarieämbetet tar nu tillsammans med Naturvårdsverket fram en vägledning och handbok för tillgänglighet i skyddade områden.

I juni 2011 presenterades en strategi över funktionshinderspolitiken som sträcker sig fram till 2016. Den innehåller mer precisa och uppföljningsbara mål än tidigare. I botten ligger FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde i kraft i Sverige i januari 2009 och är den kanske viktigaste milstolpen inom funktionshinderspolitiken någonsin.

Viktig vägledning

Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning och enheten för kulturvårdsstöd arbetar under 2011 och 2012 med att utveckla förvaltningen av landets kulturreservat. Som ett led i detta arbete planerar enheten att ta fram en vägledning till arbete med tillgänglighet i kulturreservat. Detta gör Riksantikvarieämbetet tillsammans med Naturvårdsverket, Handisam och Öppen Skärgård. Vägledningen omfattar kultur och naturreservat samt nationalparker. Målgrupp är tjänstemän, förvaltare och planerare. Inom projektet ska även en kortare praktisk handbok tas fram som framförallt riktar sig till praktiska utförare.

Tillgängliggöra kulturmiljö

Enligt Riksdagens handlingsplan för funktionshinderspolitiken som enhälligt togs fram vid millenieskiftet, skulle lokaler och verksamheter år 2010 vara mer tillgängliga än tidigare. Regeringens bedömning är att utvecklingen på funktionshindersområdet har gått framåt, men att detta skett alldeles för långsamt. Många kommuner rapporterar 2010 att man långtifrån är klar med att ha åtgärdat även enkelt avhjälpta hinder. När det handlar om att skapa tillgänglighet i en äldre kulturmiljö har utvecklingen ändå gått starkt framåt på senare år. Kulturminneslagen förbjuder inte åtgärder för ökad tillgänglighet.

Goda exempel kan visa vägen

Så hur kan arbetet se ut i praktiken med kulturarv och tillgänglighet? Det finns flera positiva exempel. Ett är Mala stenar i Skåne. Med stöd från bland annat Riksantikvarieämbetet byggdes vid gravfältet Mala stenar, en spång som primärt var tänkt att underlätta framkomligheten för personer med nedsatt rörlighet. Ryktet spred sig och snart blev platsen ett populärt utflyktsmål för föräldragrupper med barnvagnar. Eftersom i princip alla besökare valde att använda spången, istället för att ströva runt bland växter och stenar, minskade även slitaget på fornlämningen.

Ett annat exempel är Folkoperan i Stockholm. Under våren 2011 har man invigt en ny så kallad trapphiss. Den ursprungliga stentrappan är bevarad, men under denna har en konstruktion byggts in som sänker ner de olika trappstegen till en och samma nivå; en lyftramp för till exempel rullstolar. Lösningen har tagits fram inom ramen för projektet "Värdig entré".

Nuläget

Riksantikvarieämbetet och 16 andra myndigheterna ska varje år under perioden 2012-2015 inkomma med en särskild rapport till regeringen och redovisa genomförda insatser och dess resultat och effekter på området. Den svenska regeringen har nyligen lämnat sin första rapport om hur Sverige lever upp till kraven i FN:s konvention och väntar nu på att kallas till förhör hos FN. Parallellt med regeringsrapporten har funktionshindersrörelsen skickat in en alternativrapport där de ger sin bild. Efter förhöret kommer övervakningskommittén att lämna sina rekommendationer samt eventuellt beröm och kritik. Den svenska funktionshinderspolitiken förväntas sedan i mångt och mycket formas efter FN:s synpunkter. Denna procedur kommer att upprepas vart fjärde år.

Kontakt:

Therese Sonehag - Förvaltningsavdelningen

Se även:
Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning.
Statens fastighetsverk - arbete med tillgänglighetsfrågor.
Glimmingehus - besöksinformation och tillgänglighet.